Institutionen för medicinsk teknik vid Linköpings universitet var i behov av att utvärdera användbarheten på den prototyp som de tagit fram för mätning av fysiologiska parametrar i distribuerad vård. Syftet blev därför att genom att använda metoder så som heuristiska och summativa utvärderingar ta reda på vilka behov och krav som de tänkta användarna ställer på användargränssnitt som används inom distribuerad vård. För att kunna genomföra dessa metoder genomfördes studiebesök, användaranalys, fokusgrupper, kontextuell utforskning och en funktionsanalys. Resultatet av de två utvärderingarna visar att användarna ställer höga krav på den här typen av användargränssnitt, framförallt gällande säkerställande av identitet och anpassning till användarnas verklighet..

Distributed system development is a common occurrence in today?s technological and global world. Because the consequences of its geographically distributed nature it creates barriers between people that affects their communication and collaboration efforts in the distributed context. Despite a lot of technological breakthroughs over the last decades and the occurrence of video-conference applications and other tools for communication and collaboration, cultural and geographical issues have so far not yet been completely resolved. In this study I have made a literature study over distributed system development to form a set of central factors that affects the distributed development process.

Kognitiva arbetsmiljöproblem är ett begrepp som funnits länge samtidigt som det fortfarande finns väldigt lite forskning som beskriver hur och varför människor blir påverkade av de olika problemklasserna som existerar. För att undersöka hur kognitiva arbetsmiljöproblem påverkar människan på moderna arbetsplatser, har en fallstudie designats utifrån en etnografisk ansats där datainsamlingsteknikerna orienterande observation, dokumentgranskning, videoinspelning och intervju har använts. Resultatet tyder på att teorierna distribuerad kognition och aktivitetsteori fungerar som två perspektiv i analysen och utgår från samma empiriska fältarbete som skett i ett kontorslandskap för ett omsorgsföretag. Analysernas resultat har jämförts för att se vad respektive teori bidrar med, där skillnader har identifierats i dels hur teorierna beskriver de kognitiva arbetsmiljöproblemens natur, men även varför de uppstår och hur förändringsförslag bör utformas. Distribuerad kognition identifierade 4 kognitiva arbetsmiljöproblem samtidigt som aktivitetsteori identifierade 3..

Målet med uppsatsen är att åskådliggöra vilka fördelar, nackdelar och effekter användarbaserad systemutveckling har för den administrativa delen av en organisation. Intervjuer har gjorts med en chef och en controller på ett större svenskt företag samt med en expert inom området för användarbaserad systemutveckling. Undersökningen visar att fördelar som ges vid användande av användarbaserad systemutveckling är t.ex. att organisationen och individen blir mer produktiv, får en mer flexibel miljö att arbeta med och blir mindre beroende av konsulter. Nackdelar har visat sig vara att organisationen kan försätta sig i en situation där de blir beroende av den person som har utvecklat ett specifikt system och kvaliteten på underhåll kan även försämras när användarna utvecklar själva.

Systemutveckling är en komplicerad process som kräver mycket av det företag som utvecklingsarbetet bedrivs i. För att användare till systemet skall kunna använda systemet på ett effektivt sätt krävs det att systemet uppfyller användarnas krav. Detta leder till att de behöver delta i utvecklingsarbetet samt få tillfälle till att påverka i beslutsfattandet. Detta arbete undersöker hur och på vilka sätt som användare deltar i traditionell och experimentell systemutveckling. I samband med denna undersökning har intervjuer med personer från sex IT-företag utförts för att fastställa vilka uppfattningar och syner företagen har på dessa två systemutvecklingsansatser.

Nuvarande implementationer av distribuerade hashtabeller (DHT) har en begränsad storlek för data som kan lagras, som t.ex. OpenDHTs datastorleks gräns på 1kByte. Är det möjligt att lagra filer större än 1kByte med DHT-tekniken? Finns det någon lösning för att skydda de data som lagrats utan att försämra prestandan? Vår lösning var att utveckla en klient- och servermjukvara. Mjukvaran använder sig av DHT tekniken för att dela upp filer och distribuera delarna över ett serverkluster.

Nuvarande implementationer av distribuerade hashtabeller (DHT) har en begränsad storlek för data som kan lagras, som t.ex. OpenDHTs datastorleks gräns på 1kByte. Är det möjligt att lagra filer större än 1kByte med DHT-tekniken? Finns det någon lösning för att skydda de data som lagrats utan att försämra prestandan? Vår lösning var att utveckla en klient- och servermjukvara. Mjukvaran använder sig av DHT tekniken för att dela upp filer och distribuera delarna över ett serverkluster.

Med denna uppsats vill vi (författarna) samla ihop 5 år av tankar, teorier och erfarenheter kring systemutveckling och lärande. Uppsatsen presenterar 8 projekt som är genomförda i Blekinge mellan 1995-1999. Med utgångspunkt i projekten behandlas en utvecklingsprocess för IT-system som är baserad på kreativitet och lärande miljöer. Särskilt lyfter uupsatsen fram behovet av att förändra processen för att möta slutanvändare av program och tjänster..

Metoder för systemutveckling består av ett antal faser där verksamhetsanalysen ingår innan själva utvecklingen påbörjas. Systemutveckling är en form av verksamhetsutveckling eftersom utveckling av informationssystem förbättrar verksamheten.Detta arbete beskriver metoder för två områden, systemutveckling och verksamhetsutveckling. I min bakgrund definierar jag olika begrepp som jag anser vara centrala och viktiga för dessa områden. Jag gör sedan en beskrivning av tre metoder för systemutveckling, en metod för verksamhetsanalys och två metoder för verksamhetsutveckling med avseende på aspekter som beskrivs i verksamhetsanalysen.I mitt arbete finns en huvudfrågeställning, Är det möjligt att använda systemutvecklingsmetoder och främst verksamhetsanalysen i andra avseenden än vid systemutveckling? och även ett antal övriga frågeställningar.För att kunna besvara frågeställningarna har jag genomfört litteraturstudier.

Systemutveckling har på senare år rört sig mot allt mer flexibla metoder för att bedriva utveckling, ett agilt förhållningssätt vid systemutveckling i dagens IT-bolag är inte alls ovanligt. I takt med förändring av tillvägagångssättet har även ett moment inom testningen fått allt mer fokus: Testautomatisering. Vissa författare hävdar till och med att det inte går att bedriva agil systemutveckling utan att införa testautomatisering. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka vilka utmaningar en testare inom de agila metoderna stöter på vid testautomatisering. Detta utförs med hjälp av intervjuer på fem olika företag av fem olika testare där de alla har en gemensam nämnare, att de jobbar agilt..

Den här studien utfördes på uppdrag av Cambio Healthcare Systems som utvecklar IT-system till sjukvården. Uppdraget gick ut på att ta reda på vilka behov, med avseende på informationshantering, ett IT-stöd för sjukvårdspersonal som gör hembesök måste tillgodose. Den specifika grupp som har studerats för detta ändamål är sjukgymnaster och arbetsterapeuter som arbetar tillsammans i hemrehabteam. Den teoretiska ansats som valdes för studien är distribuerad kognition. Denna ansats studerar individernas och artefakternas koordination och interaktion med varandra, samt hur information omvandlas och överförs i det kognitiva systemsom individerna och artefakterna utgör.

Denna rapport är resultat av en studie som utförts på Kappa Kraftliner i Piteå där vi jämfört två separata systemutvecklingsprojekt. Fokus för undersökningen ligger på de olika metoder som använts vid de två utvecklingsprojekten. Närmare 70% av alla systemutvecklingsprojekt misslyckas helt eller blir kraftigt försenade vilket leder till ökade kostnader och låg tilltro till systemen. Att skräddarsy ett informationssystem kan bli både kostsamt och resurskrävande. Alternativet är att använda sig ett standardiserat system.

Vi lever i ett alltmer datoriserat samhälle där information och funktionella informationssystem är av största vikt. Detta gör att det är en stor efterfrågan på systemutvecklare och vår nyfikenhet i frågan har väckts genom att vi kände att vår utbildning inte passade in i den yrkesprofil som efterfrågas. Vi hade en känsla av att det finns olika synsätt på systemutveckling och därför gjorde vi denna undersökning. I uppsatsen har vi undersökt samtliga kandidatutbildningar som utbildar inom systemutveckling samt gjort en fördjupning inom informatikområdet för att se vad det är man utbildar inom. Vi har funnit att det finns två olika synsätt där ett är tekniskt inriktat och ett är mer verksamhetsorienterat.

För att kunna utveckla ett IT- system behövs förståelse om specifika funktioner som systemet skall stödja. En viktig del av systemutveckling är kravhantering, eftersom det är kundens önskemål och krav identifieras. Under 1990-talet uppkom agil systemutveckling. Det som utmärker att arbeta agilt är nära kundsamarbete, anpassning till förändrade krav, mycket kommunikation och att leverera fungerande programvara med jämna mellanrum. Scrum är en metod inom agil systemutveckling som utvecklades för att passa i en förändringsdriven miljö.Under litteraturgenomgången upptäcktes att det fanns mycket information om olika problem med agil kravhantering och att det fanns lite information om hur agil kravhantering genomförs.

Med denna uppsats vill vi (författarna) samla ihop 5 år av tankar, teorier och erfarenheter kring systemutveckling och lärande. Uppsatsen presenterar 8 projekt som är genomförda i Blekinge mellan 1995-1999. Med utgångspunkt i projekten behandlas en utvecklingsprocess för IT-system som är baserad på kreativitet och lärande miljöer. Särskilt lyfter uupsatsen fram behovet av att förändra processen för att möta slutanvändare av program och tjänster..